Nykär

Jag är lite av en slow starter medan min man är väldigt snabb i starten. Det jag menar är att när vi blev tillsammans så var det han som var på - hela han lös kärlek och han svävade på rosa moln! Jag hade fötterna på jorden även om jag också var nykär som bara den, men han var liksom den som hade mest pirr i magen! Nu sådär 6 månader in i förhållandet märker jag så tydligt att hans nykärlek har ebbat ut totalt och övergått till en stadig kärlek- han vet var han har mig och att han älskar mig men that's it. 
Medan min nykärlek bara har ökat och ökat och nu bubblar den nog minst lika mycket som Alfs gjorde i början! Varje vaken stund tänker jag på honom, jag saknar honom så fort han inte är i närheten och jag får nästan svårt att andas när jag är i närheten av honom! 
Jag vet ju att detta är precis såhär som det ska vara, det är alltid någon som är lite mer på än den andre men jag ska inte sticka under stolen med att det är frustrerande att vara på den här sidan, haha. Åh jag kan inte hjälpa att negativa tankar ibland letar sig fram trots att jag är noga med att tänka att detta är normalt och okej. 
Det här med förhållanden är aldrig lätta och alltid är det något som man går och grubblar på! 



Kram Kajsa